SKICKA DIN ANSÖKAN Musikkonservatoriets logotyp

Charlotte, åk 2, spelar klarinett

Hej!

Jag heter Charlotte och jag går mitt andra år på inriktningen klassisk klarinett. Innan jag började här ägnade jag månader till att vela om vilket gymnasieprogram jag skulle gå. Jag funderade bland annat på teknik, bygg eller om jag skulle välja fordon. Jag hade funderat lite över om jag skulle gå estet men hittade inget som jag fastnade för. Jag tänkte då ha musiken som en aktiv hobby.

Runt jul i nian hittade min mamma Musikkonservatoriet och uppmuntrade mig att söka. Jag var ganska skeptisk, eftersom jag bara hade spelat klarinett i ungefär två år, och skolan verkade som en riktig superskola där alla var mer eller mindre proffsmusiker. Jag sökte i alla fall och till min lycka kom jag in! Jag fick då packa mina väskor och flytta upp själv till Falun.

Jag vet att min mamma var väldigt nojig över hur det skulle gå för mig att bo själv, hur jag skulle klara ekonomin, laga mat, tvätta osv. Men hon har sagt idag att hon tycker det har fungerat väldigt bra. Jag tror själv att det är för att när man flyttar hemifrån så släpps säkerhetslinan och man får stå helt på egna ben. Detta gjorde att, i alla fall jag, växte otroligt mycket och jag känner att jag har vid behov fått mycket stöd och hjälp från skolan. Självklart finns det svårigheter att flytta hemifrån så pass ung, men det har för mig alltid löst sig.

Min skoldag ser ofta ut som så att jag har något teoretiskt ämne som svenska/ historia/ engelska/ filosofi (tillvald kurs)/ idrott/naturkunskap, och sedan brukar jag har någon form av musikämnen. Ska jag räkna alla musikämnen jag har under en vecka är det totalt 10 stycken. Jag är otroligt nöjd med att ha så mycket musik. Stämningen på skolan är exemplarisk! Eftersom det inte är jättemånga som spelar blåsinstrument på skolan får vi lärare från bland annat Dalasinfoniettan. För min del har jag inte några fasta tider för mina klarinettlektioner, så jag har dem lite spritt i veckan beroende på när det finns tid.

Jag kände också en stor oro över om jag skulle hitta någon att prata/vara med när jag kom hit, men redan efter en vecka kände jag mig mer trygg än någonsin. Det är väldigt många på skolan som också flyttat hemifrån för att gå här och som jag har upplevt det, har vi en annan gemenskap som gör att skolan blir som ens andra hem.

Det roligaste med att gå här tycker jag är våra olika projekt som vi gör. Min första vecka här var en projektvecka, vilket betyder att vi inte hade några vanliga lektioner utan vi hade kör och orkester. Jag trodde att jag skulle få sjunga i kör en gång i veckan när jag började, men det visade sig vara så att kören samlar sig under projektveckorna och jobbar med några sånger. Vi sjunger sedan dessa på t ex. på vår julkonsert, vårkonsert osv.

För övrigt är Falun en underbar stad att bo i, den är som en enda varm kram. Jag har inte bestämt mig för var jag ska ta vägen efter gymnasiet, men jag har mycket stora förhoppningar om att få fortsätta jobba med musiken.