SKICKA DIN ANSÖKAN Musikkonservatoriets logotyp

Kajsa, åk 2, spelar tvärflöjt

Hej!

Jag heter Kajsa och går mitt andra år på Musikkonservatoriet i Falun med klassisk tvärflöjt som huvudinstrument. Ursprungligen kommer jag ifrån en liten ort i Västra Götaland kallad Vedum. Jag växte upp tillsammans med mina föräldrar, min lillasyster, en hund och två katter på landet. Det är bara jag i familjen som är musikaliskt aktiv, och har därmed inget musikaliskt påbrå från mina föräldrar.

När jag var 8 år fick jag chansen att börja spela ett instrument. Efter att ha provat många olika instrument föll lotten på tvärflöjt, dels pga att min bästa kompis spelade det, dels för att jag tyckte om hur den såg ut. I början spelade jag enbart för att det var ett fritidsintresse, och jag övade nästan aldrig. Trots det gick jag framåt och jag ville fortsätta utvecklas, men som de flesta andra visste jag inte vad jag ville bli, och jag hade inga specifika drömmar eller mål. Att jag skulle bli musiker fanns inte på kartan, och när gymnasievalet närmade sig med stormsteg hade jag ingen aning om vad jag ville göra i framtiden.

Det var otroligt svårt att välja utbildning, jag hade höga ambitioner om att kunna bli allt och mina intressen var spridda. Jag valde mellan program som fordon/transport, stylist, natur och estet musik. Det slutade med att jag valde alla, med estet musik som första val. Men en dag kom det ett brev till mig som förändrade allt. Det var ett brev från Musikkonservatoriet, och de sökte elever. Jag bestämde mig för att söka och plötsligt stod jag framför några lärare och spelade min repertoar.

Jag hade ingen tidigare erfarenhet av klassisk musik, och visste knappt vad en skala var. Det var verkligen en helt ny värld för mig, då jag tidigare hade spelat mest poplåtar och visor. Min enda “klassiska” erfarenhet var när jag spelade Mozarts “Eine Kleine Nacht Musik” med ett rockband. En sannerligen spännande upplevelse…

Trots min ganska håliga bakgrund inom klassisk musik blev jag antagen och jag ställdes nu mellan två val. Tacka ja – och flytta 37,5 mil. Tacka nej – och välja Estet Musik. Jag tackade ja, och förväntade mig det värsta. Jag hade ingen aning om vad en spetsutbildning innebar och jag trodde att jag skulle bli piskad framåt, tvingad att öva och konkurrera hårt med andra musiker. Jag förväntade mig det värsta, men jag var beredd att jobba stenhårt.

Som tur var, stämde inte något utav det, och jag hade tagit det bästa beslutet i hela mitt liv. Ett liv på Musikkonservatoriet innebär väldigt mycket musik i många olika former, och tur är väl det då alla här älskar musik. Alla har 80 minuter i veckan på sitt huvudinstrument och sedan har du teorilektioner utöver det. En gång i veckan har vi också gemensamma lektioner, där vi kan spela upp för varandra. Jag ska inte dölja att det är tufft, men jag lägger själv ribban. Det är jag som bestämmer om mina nuvarande mål kommer att uppnås, eller inte. Detta gäller både inom musiken och de “vanliga” studierna.

Att kombinera en spetsutbildning med ett gymnasieprogram kan verka svårt, men det funkar bra för mig. Vid sidan av alla musikämnen vi läser, går vi på ett helt vanligt gymnasieprogram, där vi läser alla de grundläggande ämnena vi behöver. Tack vare att lärarna är flexibla och har god kontakt med oss, tycker jag att det funkar bra att kombinera dessa två stora inriktningar, och jag kan prestera på en hög nivå inom både musik och studier. Det är dock lätt att underprioritera den ena parten, men som sagt är det upp till mig själv att avgöra vad jag vill prioritera.

Det är helt underbart att gå på konservatoriet. Gemenskapen på skolan är otrolig och eftersom vi är så få känner alla varandra. Eleverna har stort inflytande och har stor möjlighet att påverka skolan, bl.a genom elevkår. Lärarna på skolan har bra kontakt med mig som elev och de har också bra kontakt med varandra. Min huvudinstrumentlärare, Karin Lekteus, är helt fantastisk och jag har utvecklats något enormt sedan jag började här.

Jag har aldrig tyckt att det har varit jobbigt att flytta hemifrån, då jag aldrig är ensam. Skolan är som mitt hem och alla elever som min familj. Just nu bor jag i en lägenhet tillsammans med en kompis på skolan, och tidigare bodde jag inneboende, vilket fungerade helt okej. Jag trivs verkligen som handen i handsken här och funderar du på att söka konservatoriet? Då hoppas jag att du har fått en liten inblick i hur konservatorielivet är, och att du har blivit uppmuntrad till att söka. Vill du veta mer om skolan eller veta mer om något annat, får du gärna ta kontakt med vår underbara allt-i-allo Gun Backström. Hon hjälper dig med alla dina frågor.

Hoppas vi ses!

Kajsa Nilsson, studerar Flöjt vid Musikkonservatoriet i Falun